» Notisias

Tersa, 09 Oktober 2012

Governu fó prioridade ba nesesidade feto rurál nian

Governu Timor-Leste halao inisiativa hirak hodi haree ba nesesidade feto rurál. Atu nune’e feto rurál sira bele hasoru obstákulu barak ne’ebé limita sira-nia abilidade hodi dezenvolve sira-nia an, kontribui ba sira-nia família no devenvolvimentu komunidade. Lia hirak ne’e hato’o husi Sekretaria Estadu ba Promosaun Igualdade Sra. Idelta Maria Rodrigues iha Seminariu Loron Internasionál Feto Rurál ne’ebé organiza husi Grupo das Mulheres Parlamentares de Timor-Leste (GMPTL) iha Sentru Treinamentu João Paulo II, Dili, 9 Outubru 2012.

Tuir Sekretária Estadu, iha área planu dezenvolvimentu relasiona ho desentralizasaun, Sekretaria Estadu ba Promosaun Igualdade (SEPI) servisu hamutuk ho instituisaun Governo sira seluk hodi asegura katak nesesidade no interese feto sai nuudar konsiderasaun no feto sira partisipa no hetan benefísiu husi programa dezenvolvimentu. “SEPI servisu hamutuk ho Ministériu Administrasaun Estatal no Ministériu seluk hodi fó apoiu alokasaun fundus iha Orsamentu Jerál Estadu 2013 hodi suporta implementasaun Planu ne’ebe dezenvolve ona iha distritu sira,” katak Sekretaria Estadu. To’o agora distritu tolu (Baucau, Dili no Liquiça) dezenvolve ona Planu Asaun Jéneru ba sira-nia distritu, ne’ebe integra ona iha Prosesu Planu Dezenvolvimentu Distritu husi Ministériu Administrasaun Estatál. SEPI hamutuk MAE no Ministériu sira seluk mós sei apoiu implementasaun Planu ne’e iha distritu sira seluk.

Integra ona Prosesu Planu Dezenvolvimentu Distritu, MAE dezenvolve dadauk estrutura no mekanizmu hodi haberan envolvimentu feto no mane hodi identifika nesesidade prioridade infra-estrutura ba sira-nia komunidade. Tinan kotuk Ministériu ne’e aprezenta ona Komisaun Integradu Dezenvolvimentu Lokál ba Konsellu Ministru. Komisaun ne’ebé ninia knaar determina fatin dezenvolvimentu projetu ne’e inklui reprezentante feto rua husi Konsellu Suku. “Treinamentu espesífiku halo ona hodi garante feto no mane hetan konsultasaun durante prosesu tomak, no SEPI sei kolabora ho MAE hodi halao treinamentu no fornese rekursu atu haberan kapasidade Grupu Traballu Jéneru no autoridade lokál sira ne’ebé foti desizaun atu suporta Abordajen Integrada Jéneru iha prosesu planu desentralizasaun,” esplika Sra. Idelta Maria Rodrigues.

Iha setór agrikultura, Governu liu husi Ministériu Agrikultura no Peskas hola medidas inklui halo analiza jéneru, estratéjia, planu atividade, halao treinamentu ba treinador, no produs material ba advokasia polítika jéneru. “Parlamentu Nasionál aprova ona orsamentu espesífiku ho montante USD 500.000 ba orsamentu jéneru iha MAP. Gasta ona totál USD 250.000 ba grupu feto agrikultura atu halao produsaun agríkola. Husi atividade fahe ekipamentu agríkola, feto 37% mak hetan benefisiu,” tenik Sekretária Estadu ba Promosaun Igualdade.

Kona-ba hakbiit feto iha edukasaun, Ministériu Solidariedade Sosiál halao programa Bolsa da Mãe ne’ebé apoiu inan mesak sira para sira bele haruka sira-nia oan ba eskola. Iha tinan 2008 no 2009, iha 16.634 inan hetan ona subsidiu 45% ba benefisiariu feto husi programa.
Ba dezenvolvimentu komersiu no negoziu, IADE fó suporta ba feto rurál, hanesan treinamentu kona-ba finansas, apoiu tékniku no finanseiru ba kooperativa feto iha área oin-oin hanesan artesanato, hortikultura, produsaun no kafé. Governu mós suporta sira atu hetan asesu kredit kiik ka mikro-kreditu.

Governu mós promove empregu ba feto para feto sira bele hetan benefísiu husi projetu dezenvolvimentu. SEFOPE ho apoiu husi ILO (Organizasaun Traballu Internasionál) suporta feto sira para bele servisu iha rehabilitasaun dalan rurál. Mais ou menus 28% husi sira ne’ebé servisu ba projetu ne’e mak feto.
Alende asegura feto sira hetan benefisiu husi programa Ministériu/Sekretariadu Estadu sira ne’e, SEPI mós fó ajuda direitamenta ba feto sira. Liu husi “Fundu Transferénsia Públika”, SEPI fó ajuda finanseiru ba grupu feto sira para bele hahú sira-nia negoziu kiik. “Liu ona USD 400.000 ne’ebé fahe tiha ona ba grupu negoziu kiik sira. Husi ne’e 49% mak feto iha área rural,” dehan Sra. Idelta Maria Rodrigues.

Sekretária Estadu husu ba feto sira atu prepara aan didiak para sira bele hetan asesu boot liu ba informasaun, edukasaun, no oportunidade hodi partisipa iha prosesu dezenvolvimentu. Nune’e sira bele realiza sira-nia potensialidade iha forsa servisu, kontribui ba reduz pobreza iha sira-nia komunidade no haberan ekonomia Timor-Leste.


Departamentu Media SEII | Author : Nug
Loron Boot SEPI
Loron Internasionál Feto RuráL
Loron Nasionál Feto Timor-Leste
Kampaña Loron 16 Ativismu Kontra Violénsia Hasoru Feto
Loron Internasionál Feto
Arkivu
Statistika Vizitantes

00708131

Ohin loron : 136
Hits ohin loron : 1217
Total : 125420
Hits : 708131
Online : 5